Tankfullt

Go middag!
Sitter just nu och lyssnar på "Pop och politik" på P4. Har aldrig lyssnat på detta program innan, men det verkar riktigt intressant. Detta avsnitt handlar om sorg. Man inledde med att prata om lady Diana, och intervjuade Ingela "Pling" Forsman som skrivit "Kärleken är" som framfördes av Jill Johnson i Melodifestivalen 1998. Denna låttext kom ur de tankar som uppstod vid Dianas död. Texten har kommit att användas i många begravningssammanhang efter detta.

Man berättade även att 1997 var ett år som ovanligt många kända personer dog. Utöver lady Diana räknades bland andra Ted Gärdestad och Moder Teresa upp. Själv skulle jag vilja lägga till Peter Rangmar (fd medlem i barbershopkvartetten After Shave) till den listan. Jag är inne i en Galenskaparna & After Shave-period just nu, och det tynger mig att denne fantastiske sångare och revyartist inte längre finns för att underhålla oss.

Det är självklart att man blir vemodig av att tänka på personer som gått ur tiden. Detta gäller oavsett om personen stått en väldigt nära eller om man aldrig träffat honom eller henne. Tanken på diskoteksbranden i Göteborg 1998 kan fortfarande få mig riktigt illa till mods. Jag var vid tillfället bara sex år och hade precis börjat i "nollan" som det hette då. Jag minns att vi hade en tyst minut, och även fast jag inte förstod vad som hade hänt, så minns jag att jag blev påverkad.

Detta blev ett väldigt sorgligt inlägg, men det kan också behövas.