Nyttigt med gräl?

God middag!

"Det är bra att gräla." "Man måste gräla i ett förhållande." "Man bråkar mest med dem som står en närmast." Känner ni igen dessa fraser, eller fraser som liknar dem? För ett antal dagar sedan pratade man om detta på tv, och jag googlade för att få lite mer kött på benen. Jag hittade bland annat en sida som ställde frågan "Det finns ett par som grälar ofta, och ett par som aldrig grälar. Vilket par kommer att hålla ihop längst?". De menade att det par som grälar ofta kommer att hålla ihop längre, medan de andra håller inne med sin ilska och till slut kommer det inte fungera längre. Hade jag suttit och ätit på något samtidigt hade jag banne mej satt i halsen. Menar de verkligen att man måste gräla i ett förhållande?

Innan jag fortsätter min diskussion måste förmodligen begreppet "gräla" utredas. Svenska akademiens ordlista säger att gräla betyder "att diskutera häftigt och respektlöst". Jag anser även som ett extra tillägg att gräla innefattar en del skrikande samt att man blir osams. Så. Nu kan jag fortsätta.

De menar alltså att det är bra att vara respektlösa mot varandra? Att respektlöshet och häftiga diskussioner ger ett bättre förhållande? Att det är nyttigt? För mig verkar detta helt befängt. Jag tror inte det är nyttigt för hjärnan och kroppen att gräla och bli osams med folk till höger och vänster. Det tar en massa onödig energi och skapar oro. Och åter en gång, respektlöshet trodde jag var något som inte hörde hemma i ett förhållande. Och tänk om man inte har något att gräla om? Ska man hitta på saker då, eftersom det ska vara så "nyttigt" att bråka?

Nu menar jag inte att det andra alternativet som denna hemsida tog upp är ett dugg bättre. Att hålla inne irritation över småsaker som sedan kan byggas upp och skapa en ilska inombords är naturligtvis ingen bra lösning. Men som alla andra saker här i världen så är inget antingen svart eller vitt. Varför inte vara öppen och helt enkelt prata om saker från början som vuxna människor? Att diskutera har aldrig varit fel. Alla måste få uttrycka sina åsikter, lyssna och bli lyssnade på. Lös problemen innan de blir problem, så att säga.

Vi är emellertid olika sorters människor. En del är hetsiga av naturen och brusar gärna upp i häftiga diskussioner, och en del, som jag, pratar hellre om saker innan de blir värda att gräla över. Jag kan dessutom inte gräla, jag vet inte hur man gör. Dock tror jag att det är viktigt att man i ett förhållande eller en kompisrelation sänder på samma frekvens, om ni förstår. Trivs båda med "gräla", visst, gör det om ni känner att det tillför något till ert förhållande. Att bli sams är ju en härlig känsla... Är ni i stället diskussionstypen, få inte dåligt samvete över att ni inte klarar av att gräla - njut av er sunda problemlösningsförmåga och skit i vad media säger om nyttiga gräl.

Ha det bra
/Mari

Intensiv början

God förmiddag!

Vintern håller oss i ett grepp med minusgrader och snö samtidigt som de första vårfåglarna börjar sjunga. En kort period var det barmark och lägligt nog så var det då jag flyttade till min nya lägenhet. Lite större, lite billigare. Kan inte bli bättre, eller hur? Än har jag inte kommit fullt i ordning. Två kartonger står kvar ouppackade, gardiner saknas för två av mina fyra fönster och jag hade inte tackat nej till en soffa nu på direkten. Längtar efter att kunna slänga mig i soffan och zappa ett varv på tvn...

Och förutom att ha varit upptagen med att flytta så ska jag försöka hinna med skolan samt kurera mig från min halsböld. Japp, ni läste rätt. Äter penicillin och ber till någon slags högre makt att det ska hjälpa så att jag slipper bli dålig igen. Men jag tar det onda med det goda; som blivande sjuksköterska är det väl antagligen bara en bonus att uppleva (och bli frisk från) några av de åkommor som jag troligtvis kommer att möta när jag är klar. Man får se det som en erfarenhet...

Så årets första månad har för mig varit väldigt intensiv. Sjukdomar, flytt och annat kom på samma gång. Hoppas nu bara att detta inte innebär att resten av året blir händelselös. Men det tror jag inte... Det kanske bara eskalerar? Fast fler halsbölder slipper jag gärna.

Så här sitter jag nu i min nya lägenhet. En tredjedel av min utbildning är avklarad. Jag är lyckligare än någonsin och idag ska jag baka hallonmuffins. Hej.

/Mari