tisdag 20 september 2011

Eko, eko, eko, eko...

God kväll!

Nä men dra på trissor, då sitter jag här i kväll igen med ett nytt inlägg.

Jag vet inte om ni har märkt det, men jag har tidigare undvikit att skriva om vad jag gör på dagarna i klassisk blogganda, just för att jag vill att alla ska kunna läsa, även om ni inte är intresserade av min fritid.

Hur som haver, idag tänkte jag skriva att jag tog en sväng med min cykel bort till Teleborgs vattentorn, bara några minuter från där jag bor. Detta vattentorn är känt för dess eko; står man rakt under det kupolformade taket är genljudet mäkta imponerande. Där, i mitten, finns en liten grushög med några stenar i varierande storlek som man kan prova att kasta och bullra runt med. Det låter kanske lite märkligt och till och med lite meningslöst, men det är riktigt kul att höra mullret av stenar som landar på varandra eka. Till och med ett litet klick med kameran och en försynt snörvling kan låta riktigt maffiga. Videon är kanske en aning tråkig, jag hade tänkt att filma längre men det tänkte inte mina kamerabatterier.



Ja, det var väl ungefär vad jag hade att bjuda på idag.
Gonatt!

+ Lagade en pastasås idag som blev riktigt god.
- Har blivit förkyld...

måndag 19 september 2011

Lite dåligt samvete

God kväll!

Ja, då sitter jag här igen framför min blogg. Efter att ha fått påtryckningar från diverse håll om att jag ska fortsätta skriva så kommer det nu ett litet inlägg. Roligt att det finns några som uppskattar vad man skriver i alla fall!

Vad har hänt sedan sist? Otroligt mycket, skulle jag vilja säga. Jag skulle kunna skriva ner allt, men det har jag inte någon lust med just nu och om jag ska vara ärlig tror jag inte att ni vill läsa allt heller. Antagligen räcker det med att säga att jag har haft en underbar sommar på alla sätt och vis, även om den även har varit lite sorglig. Jag har nämligen flyttat hemifrån och bor nu inneboende hos min kusin. Många känslor som virvlar upp i ens inre, känslor man aldrig har bekantat sig med tidigare. Helt plötsligt måste man ta fler beslut på egen hand och klara sig själv på ett helt annat sätt. Helt plötsligt har man inte de närmaste närmast längre. Inte fysiskt i alla fall. Tack gode god för gratis sms, Skype och Facebook!

För det gäller nämligen att inte ge upp, samtidigt som du måste acceptera att livet aldrig kommer att bli sig likt igen. Men för den delen behöver det inte betyda att du inte kan fortsätta att ha de allra närmaste och käraste närmast och kärast. Naturligtvis kommer det att komma andra i din väg som kommer att bli både nära och kära, och dessa måste du lära dig att ta vara på, men i slutändan är det ändå du som bestämmer vilka som ska finnas kvar i ditt liv, kanske för alltid. Finns det någon speciell person du inte vill släppa, släpp inte honom eller henne! Du kan inte utgå från att allt tar slut så fort du fysiskt befinner dig någon annanstans.

Oj, vilket tungt inlägg det blev. Det är ganska spännande att se hur tankarna snurrar. Hade jag skrivit inlägget lite tidigare i kväll hade jag kanske skrivit om något annat. Jag har nämligen en förmåga att bli väldigt tankfull på kvällarna, och då är det lätt att orden flödar och kanske blir tyngre än vad sinnet är.

Kanske skriver jag ett inlägg i morgon också. Jag hoppas att påtryckningarna fortsätter så att jag inte tröttnar på att skriva igen!

Ha det bäst!