onsdag 13 november 2013

"Med skräck i blicken ser jag hur hon doppar min tumme i den gula fingerfärgen..."

Goddag!

Idag är det en månad kvar till Lucia. Det, ni! Jag brukar dock oftast inte fira Lucia speciellt mycket. När jag var liten brukade jag följa med min mamma till hennes jobb där det alltid brukade vara Luciatåg. Vi satt i en liten lokal där det var uppdukat med en massa julfika; pepparkakor, lussekatter och klenäter. Det var lite busigt att få äta fikabröd vid sju på morgonen. De senaste två åren har jag varit med i en studentkör och där har jag varit med i Luciatåget, men i år blir det inget med det då jag har tagit en paus från kören. Men jag kanske dyker upp och tittar på dem i alla fall, jag vet ju att det är en väldigt bra kör!

I lördags var jag på Huseby julmarknad, och trots regnet och kylan så var det riktigt mysigt. Jag älskar att gå och titta på hantverk, provsmaka ovanlig och vanlig mat och att höra svag julmusik i bakgrunden. Jag gjorde några inköp faktiskt, en glitterkalender, ett te (som jag köpte förra året också. Svart te med kanel, kryddnejlika, apelsin, hibiskus och hyvlad mandel. Riktigt juligt och gott!), brända mandlar och en marsipancigarr med Irish coffee-smak från Bräutigams.

Idag när jag var och handlade kunde jag inte låta bli att stanna till lite extra vid julsakerna. Och glöggen, för den delen. Hittade en flaska glögg med smak av Delicatoboll. Hur sjutton smakar det? Ingen aning, jag tänker inte prova. Glögg är glögg och chokladboll är chokladboll tycker jag. Nåväl, jag tittade och klämde lite på julsakerna i alla fall. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att köpa något. Jag hittade en liten förpackning med två små tomtar som man själv skulle pyssla ihop. Jag är inte mycket för pyssel, har aldrig varit, men jag tänker ge det ett försök. Den kostade bara en tjugolapp så det är ju ingen större förlust om jag bryter ihop av pysselfobi.

Pyssel utan kladd kan ju faktiskt gå an. Kladd klarar jag inte. Det finns en händelse från dagis som jag aldrig glömmer. Jag hade varit borta en dag när alla andra hade tillverkat påskkort med kycklingar, fjädrar och paljetter och allt som hör påskkortstillverkande på dagis till. När jag kommer till dagis nästa dag ställer en dagisfröken mig på en stol vid diskbänken och ska hjälpa mig att trycka gula påskkycklingar med fingerfärg. Som sagt, kladd klarar jag inte. Med skräck i blicken ser jag hur hon doppar min tumme i den gula fingerfärgen och trycker den sedan mot pappret som ska bli mitt påskkort. Denna tortyr upprepas tills ett lagom antal runda kycklingkroppar uppenbarat sig på pappret.

De här små billiga tomtefigurerna blir nog inte lika kladdigt och ångestfyllt. Hoppas jag.

Ha det bra
/Mari

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar