God kväll!
Kvällen innan tentan. Alla som någonsin läst på universitet eller högskola vet vad jag pratar om. Har jag läst tillräckligt? Kan jag klämma in något mer i skallen? Kan jag något överhuvud taget? Tänk om jag missuppfattat och pluggat på helt fel saker? Tänk om jag inte kan svara på en enda fråga?
Prestationsångest. Måste klara tentan, vill inte göra omtenta och halka efter, även om omtentor är väldigt vanligt. Har jag inte läst någonstans dessutom att de som gör omtentor blir duktigare, eftersom de får repetera mer och därmed behåller kunskapen i stället för att arkivera den långt inne i hjärnans dammigaste förråd? Jag tror jag har läst det. Hm.
Dumma, dumma halsmandlar dessutom som bestämt sig för att de borde få ta lite mer plats i mitt liv. Vaknade tidigare i veckan och trodde jag skulle dö allra minst eftersom jag inte kunde svälja hur mycket jag än tog i. Vita prickar i halsen och svullna pingisbollar utanpå. Kul. Förmodligen ett resultat av stress över tentan och att jag nyss haft två förkylningar på rad. Fortfarande irriterande dock. Och än har det inte gått över, även om jag nu kan svälja utan att använda varenda liten muskel i kroppen.
Oj, vad negativt det blev helt plötsligt, det var inte meningen. Och vad är budskapet den här gången, undrar ni? Det finns inget budskap den här gången, jag har inte kommit på något.
Men för att slänga in något positivt kan jag säga att nu skiner solen efter en eftermiddag med sporadiska, ilskna regnskurar. Så nu kan jag kanske ta den där "rensa-hjärnan-innan-tentan-promenaden" som jag har gått och tänkt på hela dagen. Frisk luft har aldrig skadat någon. Hah! Där har vi ju ett budskap. Perfekt, då slapp jag att tänka mer på det.
Alltså. I morgon har jag tenta och hoppas samtidigt att mina hyperaktiva halsmandlar har lugnat sig en aning. Nu ska jag ut och gå, för frisk luft har inte skadat någon.
/Mari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar