onsdag 12 mars 2014

Små bollar med gas...

God kväll!

Long time no see. Det är nästan så att jag skäms, så länge sen det var som jag skrev något här. Över tre månader. Jösses. Jag bryr mig inte om att skylla på något. Min blogg bygger på inspiration, och har jag ingen inspiration blir det inga inlägg. Svårare än så är det inte. 

När jag gick hem från träningen i kväll blickade jag upp mot stjärnhimlen. Alla små ljusprickar där uppe. Och månen, som är en ganska stor ljusprick. Även om den inte lyser av sig själv. Man skulle kunna kalla den en ljus prick i stället. För ungefär en månad sen var jag och min pojkvän på Kanarieöarna och där fick vi chansen att få titta i riktiga teleskop. Vi tittade på månen, där vi kunde se alla kratrar och vackra mönster. Vi tittade även på Jupiter, inte lika nära men man kunde ana dess röda färg och dessutom kunde man se Jupiters månar som små, små prickar där uppe. Riktigt, riktigt häftigt.

Vi fick även lära oss (självklart egentligen, men inget som man kanske tänker på) att de prickar som blinkar är stjärnor eftersom de producerar eget ljus. De som har ett fast sken är planeter. Jupiter såg vi som sagt, och Venus brukar kallas aftonstjärnan eller morgonstjärnan just för att den är lättast att få syn på just då.

Följer man Orions bälte nedåt åt vänster hittar man Sirius. Det är den ljusaste stjärnan vi ser (bortsett från solen) och också den stjärna som ligger närmast oss. 

Tittar man på Orions "överkropp", de tre stjärnor som bildar axlar och nacke så ser man att den vänstra, som heter Betelgeuse (Beatlejuice) samt den stjärnan som är Orions hand där han håller i sin sköld, är lite rödaktiga. Vet ni vad det beror på? Det är ett tecken på att de är på väg att dö och slockna. Det läskiga är att de kanske redan har gjort det, men att ljuset fortfarande färdas genom rymden på väg till våra ögon. Om de har slocknat eller ej kommer du och jag aldrig att få reda på, det kommer dröja mer än 300 år innan vi får se om stjärnbilden Orion har ändrat form. 


Det sägs att det finns fler stjärnor i rymden än vad det finns sandkorn på jorden. 
Plötsligt känns alla mina problem ganska futtiga. 

Ha det bra
/Mari 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar